Goda vänners sällskap, solen värmer i ansiktet där jag sitter på min balkong och dricker kaffe och röker och jag känner hur jag ler inifrån och ut.
Det blir så bra när jag gör rätt saker, släpper taget och inte låter rädslan styra, när jag öppnar famnen för livet och låter livet ske – oavsett om det gör ont eller är vackert. Det vackra blir så mycket vackrare när jag låter bli att försöka kontrollera det.
vem sa vad om vad?