Lite av varje om lite av varje.

Det har varit mycket ståhej de senaste dagarna, dels har det varit EU-val med fantastiska framgångar för oss pirater och mitt i all denna valyra har jag fått ett recidiv (det heter tydligen så) av både en borreliainfektion och TBE som jag ådrog mig för två år sedan. Det gör att jag är vansinnigt trött, illamående, yr och stundtals drabbas jag av en rent omänsklig huvudvärk och känselbortfall och något som liknar förlamning lite här och där. Nåväl, jag äter penicillin och mycket mer än det kan man tydligen inte göra. När jag är som mest yr och har som mest ont i huvudet så önskar jag att jag kunde åka till Tyskland och få något slags hästpenicillin så jag blir av med det här för gott, men jag lär väl blir kvar här är jag rädd.

Det finns massor, massor, massor jag kan tipsa er om att läsa. Jag har läst hundratals blogginlägg om partiets framgång i valet, jag blir lika rörd och lycklig varje gång. Rick har massor att göra, Rickard Olsson också, via Facebook ser jag att Joshen blir intervjuad av en tidning, att Janne ska bli intervjuad för rysk TV och jag njuter i fulla drag.

Jag läste självklart den där idiotin som Jan Guillou skrev på Aftonbladet härom dagen, men jag har inte prioriterat att kommentera den. Andra har kommenterat både det och annat av och om Den Sorgliga Riddaren och dessutom gjort det så bra.

Anna Troberg sätter fingret i ögat på Guillou idag (igen) när hon rekommenderar honom att läsa både ett och annat matnyttigt. Jag gillar Anna och rekommenderar både dig och Jan Guillou (inte för att han nånsin hittar hit, men ändå?) att läsa där.

.

.

.

 

Dagens bästa samtal i korridoren på jobbet:

Jag: Jaha…röstade du i söndags nu då?

Chefen: Självklart!

Jag: Vad röstade du på då?

Chefen: Jamen… Piraterna såklart. De där andra idioterna kan man ju inte rösta på.

Jag *försöker vara diplomatisk*: Nej, det ligger det ju något i förstås…

Chefen*inte fullt så diplomatisk*: Man kan väl för fan inte rösta på några idioter som inte drar sig för att kriminalisera ett helt folk bara sådär på en dag. Man undrar ju. Vad fan ääääär det för något? Nä. Pirater. Det är bra det.

Jag: Jag gillar hur du tänker…

…och nu blir det reklam, som vanligt.

Idag har jag träningsvärk så till den milda grad att jag knappt orkar lyfta min tekopp, men tröstar mig med att jag har gått ner 6,5 kg på två veckor och att jag kommer att ha ännu ondare i morgon så alltså ska jag inte gnälla så mycket idag. Träningsvärken gör att jag tar mig tid att sitta stilla och läsa bloggar, och via Jonas aka Silverfisken hittar jag det här och läser och rekommenderar dig att kika in också. Vackert!

Sjukintyg för dummies (Ysabelle, alltså)

Blablablablablablabla…diskbråck pos. L3-L4…blablablablabla…partiell förlamning…blablablablabla…inoperabelt…blablablabla…återbesök om  en månad…blablablabla…

.

.

.

och jag blir ledsen och det känns hopplöst och tröstlöst och jag tänker att jag är fan inte ens trettio år fyllda – räcker det inte snart?!

Ja just, jag glömde ju höjdpunkten:

Bedöms patienten återfå full arbetsförmåga?

Svar: Nej.

Auf Wiedersehen.

Ja, nä, men jag åker väl till sjukhuset då. Vi hörs när vi hörs. (och ni som har numret får mer än gärna okynnes-sms:a. det är VÄRDELÖST att vara på sjukhus)

Joråsåatt.

Läkartid i morgon klockan 10.30.

Intressant.

Sova tycks överskattat det med.

Japp, nu är klockan kvart över sex på morgonen och jag har ännu inte somnat. Ont i ryggen bortom all beskrivning och min tillit till människor har fått sig ännu en törn under kvällen. Nåja, det är bara att bryta ihop, vara ledsen, svära lite, räta på ryggen, höja blicken och bemöta med kärlek och gå vidare. Amor vincit omnia är ju något jag tror benhårt på – alltså att kärleken övervinner allt. Jag vägrar bli bitter.

Nåväl, Gud är med mig, Ricky ljuder ur stereon och hunden gullar med mig – det blir bra det här.

Om tolv timmar ligger jag under nålen igen. I love.

Rubriker är överskattat när man bara skriver blaj.

Mest av allt skriver jag för S’s skull. Hon hävdar att hon inte har nått liv och att hon struntar i vad jag skriver bara jag skriver nått alls. Då får det vara så just nu.

Ja jo nej, alltså det blev ju ingen tatuering idag – det blir på tisdag i stället. Nåja, lika bra det tänker jag, jag är vansinnigt trött efter seminarie och jobb igår. Har haft studiegrupp idag och kvällen kommer att bestå av vila, vila, vila. Min rygg är för övrigt typ av igen. Det är värdelöst.

(undrar vad det är jag gör som gör att jag måste gå av på mitten?)

De senaste dagarna har jag:

* Skrivit en sångtext på beställning. (aldrig gjort förut)

* Haft migrän. (heeeela dagen idag. värdelöst!)

* Inte gått på hockey som jag skulle. (för att jag hade migrän)

* Tänkt och vridit och vänt på allt möjligt – och som vanligt inte blivit så mycket klokare för det.

* Åter igen fått bevittna hur Den Omtalade Förändringsprocessen griper tag i en människa som förvandlas alldeles framför mina ögon.

* Haft ett snack med en man med mediala gåvor. Han bekräftade en del saker som jag tänkt på ett tag och det var skönt.

* Sjungit på Sinnesrogudstjänst och hamnat i tidningen på köpet.

* Fått den enorma förmånen att ta emot ett femtesteg. Igen.

* Fått en tatuering i julklapp. Tjoho!

Det sitter på insidan.

I natt drömde jag om ett skånskt hiphop/reagge-band (länken är till en video och det är katastrofalt dålig kvalitet, men jaja) och om min exman. Det sistnämnda har faktiskt inte hänt på väldigt länge. Drömmen om min exman var allt annat än trevlig och jag vaknade i total panik, gick upp och duschade trots att klockan inte var mer än halv fem och sen gick jag och satte mig här. Känslan efter drömmen sitter kvar. Pulsen går upp så snart jag tänker på det, känner mig fortfarande smutsig trots att jag stod i duschen i över en timme. Så jävla obehagligt.

En bra elfte september.

Idag är en sån dag som jag borde skriva om Twin Towers och Anna Lindh och FRA och all annan skit som pågår i världen, men det går faktiskt inte.

Trots migrän och allt så har jag haft det så fantastiskt bra, jag har världens bästa vänner (Tack J! Alltså… På riktigt – vad du är viktig för mig!) och jag har suttit i sju timmar och tagit emot ett femtesteg och det är så vackert och jag har Gud i mig och runt mig och överallt. Och så fick jag ett brev idag, ett brev som jag väntat på i veckor men som kom lagom när jag hade släppt taget om det och försonats med tanken på att det sker när det är tänkt att det ska ske och inte när jag tänker att det ska göra det. Ja jävlar ja. Det blir ju så bra.